Ur ett internationellt perspektiv har Sverige generellt en god akademisk frihet. Dock upplever varannan lärare, forskare och doktorand att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad. Det är några av slutsatserna i rapporten Akademisk frihet i Sverige.

Nu kommer slutredovisningen av det uppdrag som UKÄ fick under 2023 att ge en fördjupad förståelse för universitets och högskolors arbete med att främja och värna akademisk frihet i enlighet med bestämmelserna i högskolelagen, och en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning. Det är den individuella akademiska friheten som regleras, alltså inte förhållandet mellan staten och lärosätena utan relationen mellan lärosäte och individ.

Sverige har, ur ett internationellt perspektiv, generellt en god akademisk frihet. Resultatet av uppdraget visar dock att det finns utmaningar och därmed även förutsättningar att stärka det värnande och främjande arbetet ytterligare.

Få söker hjälp när den akademiska friheten utmanas

Nästan alla Sveriges lärare, forskare och doktorander anser att akademisk frihet är en viktig förutsättning för deras arbete samtidigt som många av dem anser att de saknar kunskap inom området. Varannan lärare, forskare och doktorand upplever att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad idag, men betydligt färre upplever att deras egna akademiska frihet är utmanad. Tre fjärdedelar av respondenterna som upplevt att deras akademiska frihet har utmanats menar att detta medfört någon form av förändring i deras beteende.

Samtidigt söker få hjälp från lärosätet när deras akademiska frihet utmanats. Av de som faktiskt sökt stöd från lärosätet när deras akademiska frihet utmanats är det endast knappt en femtedel som upplever att de fick tillräckligt stöd.

Kollegialiteten spelar roll

Lärosätena framhåller en decentraliserad organisation med kollegial styrning och beslutsordning som central för att främja och värna akademisk frihet. Samtidigt uttrycker ett antal lärare, forskare och doktorander en oro över en minskande kollegial styrning och minskat kollegialt beslutsfattande på lärosätena och ser detta som en utmaning av den akademiska friheten. Detta bör också sättas i relation till att flera lärare, forskare och doktorander upplever den akademiska miljön som likriktad och en plats där det är lågt i tak och inte accepterat att sticka ut.

Caroline Tovatt är projektledare i uppdraget. Vi ställde några frågor till Caroline.

Vad tycker du är det mest intressanta ni kommit fram till i uppdraget?

- Resultaten visar att det är svårt att främja och värna den akademiska friheten. Det ligger till exempel i akademins hjärta att kollegor ska granska och kritisera varandras forskning. Samtidigt ska det akademiska samtalet vara fritt och öppet där lärare, forskare, doktorander och studenter bemöter varandras argument i sak och det är inte alltid så lätt. I riktigt svåra situationer kan akademisk frihet, den enskildes yttrandefrihet och arbetsmiljö utmanas. Alla har ett gemensamt ansvar för att värna en god akademisk kultur men lärosätet är ytterst ansvarigt.

Få söker hjälp när den akademiska friheten utmanas. Vad tror du det beror på?

- Det finns bland annat en tradition att forskare tränas i att klara sig själva. När den akademiska friheten utmanas så ber de inte om hjälp. Det betyder att lärosätet inte får kännedom om det som händer men också att situationen inte hanteras som den ska. Det är för svårt för att en person att klara av alldeles själv och frågan behöver komma upp flera nivåer. En enskild lärare, forskare eller doktorand kan inte ensam lösa situationen när deras akademiska frihet utmanas.

Vad spelar sociala medier för roll när vi pratar om akademisk frihet?

- Vi ser i rapporten att sociala medier har skapat nya möjligheter till drev eller att sprida hat och hot. Det är självklart utmanande för lärare, forskare och doktorander. Det innebär också nya typer av påfrestningar för lärosätena än tidigare då den akademisk debatten och samtal fördes i akademiska miljöer och traditionella medier.

Är det något som varit särskilt utmanande i uppdraget?

- Enkätsvaren och rapporten visar att det finns olika uppfattningar om vad akademisk frihet är. Det blir svårt att diskutera något som inte alla har samma syn på. Här har lärosätena en uppgift att tillhandahålla kunskap, något som också efterfrågas av lärare, forskare och doktorander.

Läs rapporten Akademisk frihet i Sverige - Regeringsuppdrag om lärosätenas arbete med att främja och värna akademisk frihet Pdf, 5 MB.